God morgon

Kring sjutiden vaknade jag av en stark, frän, distinkt lukt - av diarré. Försökte ignorera det, men det var givetvis omöjligt. Klev upp och gick in i vardagsrummet där jag möttes av bajs på golvet, på mattan, hårda korvar, lösa pölar PÅ MATTAN. I hopp om att Herman trots allt ändå är rumsren nu lade jag ut mattan I LÖRDAGS, varför var jag så dum? Drog in mattan i duschen, duschade bort allt bajs, hällde på Herbal Essensces och skrubbade med en duschsvamp. Nu hänger den stackars bajsmattan på balkongen, hoppas den blir torr till ikväll.

Inget att bli förvånad över, en vanlig morgon med Herman. Själv hade han gått och lagt sig hos Fredde igen (tack och lov), men han hade lyckats få med sig några bajssmulor upp i sängen, MINSANN. Inte nog med att man fick torka bajs och skrubba matta hela morgonen, nu måste jag även TVÄTTA sängkläder idag! Suck.

Trist och deppigt

Idag verkar vara en riktigt kass dag. Vaknade imorse av en mardröm, kände mig förkyld och stel när jag klev upp, dessutom regnar det ute. Men, jag vet att det hänger på mig själv att lyckas vända denna skitdag till något positivt.

Hade velat åka på Pizza Hut och käka lunch buffé, men hur jävla kul är det att göra det ensam då? Jävligt tråkigt. Tror jag hoppar över det..

Skulle vilja träffa någon som ger mig positiv energi, men hur jävla lätt är det då när alla mina nära och kära är 83 mil bort?!

Fy fan, det här går ju inte. Men nu när jag iaf satt ord på hur synd jag tycker om mig själv kan jag nästan skratta åt det. Kan skriva ett par saker som jag är glad för.

• Jag är glad för att jag inte är en prostituerad 14-åring.
• Jag är glad för att Sverige är en demokrati och har fred.
• Jag är glad för att jag har en så himla gullig hund som heter Herman!!!

Sådär ja, nu känns det bättre. Ja! Nu vet jag, jag ska ta en promenad!

Trevlig helg på er allihopa!

Filmtips

Idag har jag och Fredde inte gjort nånting annat än att titta på film. Dagen har gått i kriminalarens tecken och filmlistan lyder såhär:

• Wallander - Tjuven
• Miss Marple - Mord på korrespondens
• Wallander - Kuriren
• Män som hatar kvinnor

Det har varit sannerligen spännande!!! Fy sjutton, känner mig nästan lite skrajsen nu faktiskt. Hatar skräckfilmer, men svenska thrillers är ju oemotsåndliga. Fast skulle aldrig kolla på en ensam, och lite läskigt var det faktiskt att gå ut med vovvarna på kvällspromenad efteråt. Alla fyra filmer var bra, men måste jag rangordna dom så kommer Miss Marple sist, Wallander-filmerna tvåa och trea och Män som hatar kvinnor på absolut första plats.

Farväl blonda Frida...

... välkommen råttbruna Frida. Det är sant, jag har bestämt mig för att sluta bleka mitt stackars hår. Jag vet, jag kommer inte att se ut som mig själv, men jag lovar, bakom den nya gråbruna fasaden finns samma gamla glada filur kvar, om än inte lika hårfager som tidigare. Så nästa gång utväxten börjar göra sig påmind blir det ett besök till fröken frisören. Jag ska färga MIN NATURLIGA hårfärg.

Anledningen? Jag vill gärna ha några hårstrån kvar på min stackars skalp! Jag tappar hår som om jag gjorde en strålbehandling. Så vi får väl se när denna ödesdigra dag kommer. Förmodligen inom den närmsta månaden.

Hittade en gammal insändare

Den här skrev jag för ett och ett halvt år sen. Verkar som att Maud lade sina planer på is, och tur var väl det.

Näringsminister Maud Olofsson avslöjade under förra veckan planer på att behovspröva barnbidraget. Centerkvinnors ordförande Annika Qarlsson har framfört åsikter om att en rimlig inkomstgräns för när man skall vara berättigad till barnbidrag bör vara 20 000 kr/mån. Min analys av detta blir att Annikas bedömning för när man är fattig eller rik går just vid detta belopp. Förslaget är segregerande då det skulle öka de redan stora sociala och ekonomiska klyftorna i Sverige.

Det är viktigt att bevara den generella välfärden, då det i synnerhet är den mer välbärgade delen av befolkningen som tillför merparten av skattemedel. 2007 landade den totala kostnaden för barnbidraget på 1,8 miljarder. Att endast betala ut barnbidrag till familjer med ett s.k. behov av det, skulle urholka den generella välfärden, då det är denna grupp som i realiteten bidrar minst till vår gemensamma välfärd.

SSU kan aldrig acceptera en vardag där barnen på skolgården står och pekar; Du är fattig, för Du får barnbidrag. Låt oss fotsätta vara stolta över våra omfattande trygghetssystem, som kommer alla till dels och där alla bidrar efter egen förmåga.

Frida Heikki, SSU Piteå

Min bästa födelsedagspresent

Älsklingen min bjöd mig på en kryssning som födelsedagspresent. Så i fredags bar det av till Frihamnen och sen gav vi oss ut på Östersjön. Bussen till Stockholm var i princip fullsatt och när bussen stannade strömmade alla ut, så även vi. När vi kommer in på terminalen ser vi "Avgång Tallin", Helsinki, osv. men inget Riga. Hm, tänkte vi, vafan. Går tillbaka till bussen för att fråga busschauffören, som inte är där. Kvar sitter ca åtta passagerare som informerar oss om att busschauffören gått iväg för att leta efter oss och berätta att vi inte ska av förens på nästa stopp! Attans osis, men vi hann iallafall i tid.

När vi kommer fram till Frihamnsterminalen ställer vi oss i kön för att checka in och få våra boarding pass, då upptäcker jag att mitt pass gått ut!!! Det första som står på biljetten, högst upp, klart och tydligt är "TAG MED GILTIGT PASS ELLER INTERNATIONELLT ID-KORT, KÖRKORT ÄR EJ GILTIG LEGITIMATION" Fuck, det var de 3000 kronorna åt helvete tänker vi. Börjar redan planera på vad vi ska göra ihelgen istället då. Men till vår stora förvåning frågar inte ens tjejen bakom disken efter pass eller id, hon bara matar ut boarding passen och vinkar hejdå.

Sen bar det av. Det blev en jäkla helg, första kvällen söp vi oss kanon, njöt högljutt av buffén, sjöng karaoke och däckade tillsist i hytten. Dagen därpå anlände vi till Riga på morgonen. Det var helt underbart! Lite mindre underbart var iofs att gårdagen gjorde sitt därtill, men det gjorde inte så mkt. Gamla stan var ett myller av kullerstensgator, gamla jugendhus, kyrkor och små mysiga butiker. Det går inte ens att jämföra med Gamla stan i Stockholm, som är fullproppat av turistbutiker! Allt kändes så orört, det var inte alls särskilt mycket folk och vi hittade inte ett enda skräp på gatan! Det var verkligen jättemysigt, men efter sex timmars vandrande gata upp och gata ner, butik efter butik, var mina fötter fulltejpade med skavsårsplåster, mina benhinnor värkande och huvudet likaså, så det var faktiskt skönt att komma tillbaka till färjan.

Andra kvällen inledde vi i relaxen och ett par drinkar på det. Vi hade bokat den sena buffén, så vi hade gott om tid innan middagen. Efter maten gick vi till baren och satte oss, men efter fem minuter föreslog Fredde att vi skulle gå till hytten och vila en liten stund. Nästa gång jag vaknade var klockan 23, där nästa gång 02, oxå 05, 06, 07 och tillsist 09. Jag sov ingenting!!! Det dunkade och smällde i skrovet, kändes som att vi krockade i saker, man hörde vågorna skvalpa, som om de var i hytten bredvid, jag har nog inte sovit så dåligt på... nej, jag har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv! Jag såg konstant scenen i Titanic med det gamla paret som ligger kvar i hytten och håller om varandra när båten sjunker, framför mina ögon. Men, vi överlevde, och nu är vi hemma igen. Tack Fredde för en sjuhelsickes kryssning!!! Det var underbart roligt, mysigt, skräckinjagande, nervöst, avslappnande, allt på samma gång, men framför allt, en oförglömlig födelsedagspresent!

Älskar dig! <3

När jag blir stor

Har funderat lite i sommar på om det kan tänkas vara så att jag nästan ser fram emot höstmörkret, kyla (så att man kan klä sig ordentligt), myskvällar då de levande ljusen verkligen syns eftersom att det inte är ljust ute och att kunna ta sig tid att verkligen dona och fixa hemma utan några skuldkänslor för att solen skiner ute och nästa gång den gör det kanske man jobbar.

Idag kändes det för första gången på riktigt, riktigt länge kyligt ute. Trots att jag hade en kofta på mig frös jag när jag var ute med hundarna i parken. Brrr! Och svaret på mina funderingar är: Nej, jag längtar inte till hösten. Den har sin charm, ja, men ett par tre veckor hade gott räckt. Jag vill ha meeer sommar!!!

När jag blir stor ska jag köpa ett hus i Spanien, dit ska jag bjuda alla mina vänner och min familj, vi kommer ha det så braaa! Där ska jag bo åtminstone ett par månader om året, slippa depp-Sverige. Fy!